30 juni 2012

Rakukurs

I torsdagskväll var jag alltså på en NattRakuKurs för nybörjare, för det första så hade dom prickat in den finaste regnfriaste kvällen på länge, sedan var vi på en mysig Skånegård intill en hästhage, det var kort sagt supermysigt.

Här har vi den stora uppmurade ugnen som man eldar under, i starten drog dom på med gasol för att få upp temperaturen, därför var det extra mysigt att kursen var på kvällen, elden är ett centralt inslag i kursen, det både fascinerar och skrämmer lite.

Man fick välja vars tre skålar, dessa måste vara skröjbrända alltså brända en gång i förväg, så därför gjorde vi inte dem själv, men där fanns små söta skålar med tryckt spetsmönster i och små fat osv. Här står de på ett galler över en liten eld för att glasyren ska torka, innan de åker in i den stora ugnen.

Man började alltså med att måla och doppa skålarna i glasyr, vilket var lite spännande då det stod ett tiotal hinkar med olika glasyr och alla hade en mjölkig färg och konsistens. Dock hängde det provbitar på så att man hade ett hum om färgen de fick efter bränning, men ändå lite klurigt att föreställa sig, jag ville ha en vit, en turkos och en i mer brun rå färg. Här är mitt fat på väg in i ugnen, i mitten har jag kopparfärg och det vita är turkost, sedan lät jag allt det andra vara som det var, ville ha det rått och skrovligt.

Undertiden de brändes i ugnen så fick vi god sallad och hembakat bröd, vi satt nära ugnen och kunde beundra elden, ugnen kommer upp i 1000grader, här syns skorstenen som det stod en röd eldkvast ur, framkommer dock inte riktigt på bilden. Hjärtat i bakgrunden berättar jag mer om längre ner =)

Tjuvkik in i ugnen där en av Kattis "snusk"skulpturer också var med.

När det är dags att ta ut föremålen med en lång tång så lägger man dem i fuktig grov sågspån, en släpper ner dem, en bäddar ner dem och en sprayar vatten för att spånen inte ska börja brinna. I denna delen tror jag det är det sotiga och dom karaktäristiska sprickorna som bildas. Sedan får dom ligga och svalna ett tag.

Det ryker en hel del både när dom ska ner i spånen och när de sedan doppas i vatten.

 Tillsist släpps de ner i hinkar med vatten, det är ganska märkligt att de inte spricker nu, för det bubblar och fräser och har sig. När de har svalnat i vattnet så plockar man upp dem och skrubbar dem med stålull, de är nämligen alldeles sotiga, och det är nu det roliga kommer att se hur de ser ut under soten.

Lite färdiga alster, tyckte allas blev fina, det går liksom inte att misslyckas det blir ju något hur man än gör, och det visade sig att många av våra misstag ledde till något fint.


Hunden Selma tyckte nog vi var rätt trista men hon hade ett gott tålamod =)

Och här kommer vi till hjärtat, när vi kom stod Katti och snurrade långa tygremsor runt ett stort hjärta som hon hade böjt till av armeringsjärn, detta satt på en tre meter hög stång upp i luften. När det började mörkna så förstod vi varför, hon hällde lampolja på tyget och tände på, det brann länge och måste ha synts på ganska långt håll. Otroligt häftigt men om ni testar själva så använd rejäl metall under för armeringen började vekna lite på slutet av värmen.

Jag passade som vanligt på att snoka runt lite i hennes verkstad och hittade dessa skålarna som jag föll för, lite sprucken glasyr och små amoriner, mycket charmiga, får kanske ta reda på dessa kostar.

Hon gör också roliga skuggfigurer av metalltrådar, här två ansikten i profil.

Hon virkar på måfå supergulliga barnmössor vantar mm, om man ändå bara hade hälften av denna naturbegåvning.

Är så svag för de små babyansiktena med fontaneller också.


Den här snubben är jag också seriöst sugen på att köpa, gillar mattan med mönster och de röda fransarna.

Alltid spännande att ta en runda i hennes trädgård där keramiken tittar fram lite här och var.


Och nu över till mina små alster, gjorde denna med transparant glasyr som blir vit vid bränning, tycker om de grå sprickorna uppstår, tanken var att det skulle rinna ner lite på utsidans kanter. Det rann dock lite längre ner än jag hade trott och därför blev inte det oglaserad svart som jag ville utan mer gråbrunt. Ville ha en svart utsida med lite vit ojämn kant uppeomkring, men är man nybörjare så är man.

Inuti är det ett tryckt spetsmönster men det framgår inte på bilden, bilderna är dessutom tagna innan jag hade skrubbat dem ordentligt så det är rätt mycket sot kvar.

 Detta fatet var gjort i en mörkare lera som jag glömde att den turkosa glasyren inte riktigt fungerar på, men tycker ändå om resultatet. Jag har tjock med koppar i botten och sedan turkost runt det, allt annat lät jag vara rått, tyckte det passade med de grova kanterna.

Jag älskar turkost så självklart fick det ju bli en skål i denna vackra kulör, här med stänk av koppar.

Utsidan på denna har också ett fint spetsmönster, jag svampade på koppar som jag sedan delvis tvättade bort så det mest låg i mönsterfördjupningarna. Denna behöver också skrubbas lite för att få bort det sista sotet.

Har ni intresse och möjlighet så tveka inte att gå en sådan här kurs, otroligt roligt och givande, det kommer fler tillfälle i sommar, jag funderar på att vara med en gång till. Eller är ni ett litet gäng på minst 5-6 stycken så kan ni ha en egen kurskväll.

Bor ni i södra Sverige så kommer här länkar till kursledarnas sidor, jag har nöjet att känna båda och kan säga utan att överdriva att de är otroligt duktiga.


 
 

Inga kommentarer: